Halva tiden avklarad
Jag har varit på ultraljud idag igen. Vi skulle kolla exakt hur stor spalten är. Det verkar vara en enkelsidig spalt som går genom läpp- käk- och gom. Hela vägen med andra ord. Det borde dock vara lättare att åtgärda än min spalt som var hela vägen men på båda sidorna. Barnmorskan (visst kallar ultraljudsmänniskorna så?) kollade också hjärnan för den kunde vara delad på något sätt om spalten gick helt i mitten. Det var den inte. Ögonen kunde också sitta långt isär men de gjorde dom inte. Vilken tur att vi inte visste om det där med hjärnan redan förra veckan, då hade man ju varit gråhårig av oroan vid det här laget!
Vi passade också på att fråga om det gick att se om det är en liten pojke eller flicka som bor där inne. Det var det inga som helst problem att se tydligen. "Vad vill ni ha?" frågade barnmorskan. "Det spelar ingen roll, vi är bara nyfikna" sa jag. "Då kan jag tala om att det är en liten pojke. Det är ingen tvekan om den saken." sa hon då medan hon zoomade in det som skulle föreställa en snopp och pekade. Så vi hade alltså rätt i vår gissning att det var en liten grabb som bosatt sig i magen... I dag var han inte lika glad över att komma med på bild. Han försökte hela tiden vrida sig bort när barnmorskan bråkade runt med ultraljudsapparaten.
Magen börjar för övrigt bukta riktigt skapligt nu. Kommer nog en bild rätt snart...
Sparkar?
I går kväll när Uffe hade somnat var det nåt som buffade mot min hand när jag la den på magen. Imorse var det samma sak och jag sa åt Uffe att komma och lägga handen på magen. Han kände också att det buffade lite. Vi hoppas nu att det är pyret och inte att det berodde på att jag var hungrig eller nåt sånt. Jag känner inte sparkar i magen så än. Mer att det killar inne i magen och att jag märker att det är en himla aktivitet i magen nnu och då. Hoppas på att kunna känna sparkar mer regelbundet och att buffarna igår och idag visar att det är på gång. Har moderkakan i framvägg så det kan ta ett tag innan jag känner sparkarna jättebra.
Har fått en hel del kommentarer om barnets harmynthet. "Det går så lätt att ordna och det syns knappt." Nej, men innan man kommit så långt är det ändå en hel del som både Uffe och jag men framför allt pyret ska gå igenom. Jag kanske vänder taggarna utåt för att jag själv vet vad det innebär men LKG är ingenting som man bara knäpper med fingrarna åt så är det klart. Jag ska inte gå in för mycket på det nu dock. Jag vill också invänta onsdag och se hur pass allvarlig spalten är.
På onsdag ja. Då ska vi få se vår lilla huligan igen. Det var häftigt sist och det ska bli kul att se den igen. Den här gången hoppas vi också att det finns tid till att kolla kön. Det är ingenting som vi absolut måste veta men det är lite spännande ändå att veta lite mer om vem det är som gömmer sig därinne. Jag vet flera som fått veta och som sedan fått det andra könet så jag tänker inte lita 100 % på vad barnmorskan säger. Vi har inget barnrum så måla i specifika färger kan jag inte göra oavsett och jag tänker köpa hyfsat neutrala kläder ändå.
Kalas idag. Först är det bullfest nere på gården. Alla i trapphuset är välkomna på fika. Sen ska vi in till stan och äta mat med Uffes föräldrar. Uffe fyller ju år imorgon och det här blir en födelsedagsmiddag. Imorgon ska han dessutom få en tårta av mig.
Pyret vinkade till oss
Vi var på ultraljud igår. Först låg vårt pyre bara och sov men eftersom vaknade den till och började leva rövare. Det verkar vara en ligist vi har att göra med! Den boxades och viftade och passade även på att vinka till oss :)
Alla mått stämde. Barnmorskan här satte 16 december som datum. Eftersom min ägglossning kom sent trodde jag på 20:e. Igår fastslogs att den "kommer" 19:e december enligt storleken. När jag träffar min barnmorska nästa vecka ska jag höra vad det innebär. Jag vet inte hur länge man "får" gå över i Stockholms landsting. Det verkar vara olika i olika kommuner/landsting om man låter folk gå över två eller tre veckor. Det kan i alla fall bli så att det blir en liten januariplutt. Eller så gör den som Uffe gjorde och ploppar ut sex veckor för tidigt....
Pyret har i alla fall tio tår och tio fingrar. Pyttesmå visserligen men ändå. Enligt hon som gjorde undersökningen är handen i nuläget cirka en centimeter. Det är fan inte mycket :)
Det som grusade glädjen en del är att pyret är harmynt. Den har ärvt det sämsta av mig. Dock verkar det vara "bara" på ena sidan. På onsdag nästa vecka ska vi tillbaka för att se hur illa det är. Det är därför lite tungt för oss båda (Uffe och mig) just nu. I dag är vi betydligt mer positiva än i går och vi behöver bara lite tid att vänja oss vid tanken på att det inte blir riktigt som vi hade hoppats på.
Min tid som Baywatchbrud
Provade i alla fall lite badkläder när jag var nere i centrum. Om kupan var tillräckligt stor för att passa så kunde jag dock linda bikinibanden två varv (nåja, 1,5 varv) runt kroppen. Ska jag bada får jag helt enkelt använda min baddräkt. Inte alls kul. Den använder jag ju bara i badhuset för att nyfikna karlar inte ska behöva stirra så. Snälla, någon med erfarenhet, säg att brösten inte är lika stora nästa sommar (lite kul ibland med f-kupa men tungt och svårt)! Om jag fortfarande ammar gissar jag dock att det är kört med bikini då också.
Nya kläder
Inte många dagar kvar till ultraljudet nu...
Ny vecka, nya upplevelser
Jag har börjat kunna äta riktigt bra nu. Ja, inte just idag men förra veckan kunde jag äta lite prinskorv och i fredags åt jag en halv ryggbiff. Det går sakta men säkert framåt! Jag vet inte om det är cravings men förra veckan drack jag rätt mycket pucko. Minst en om dagen. Gott som 17. Att jag börjat kunna äta igen syns på vågen också. Jag har en positiv utveckling igen efter att förra veckan ha gått ner igen. Det börjar synas rätt bra nu också även om jag fortfarande ser fet ut.
Om en vecka är det dags för ultraljudet. Jag börjar bli nervös för det nu. Vi hoppas på att få reda på att pyret är frisk. Bland annat ska det kolla om han/hon är harmynt. Och så ska vi försöka få reda på könet. Inte för att det spelar så stor roll men det är ändå lite roligt att veta vad det kan tänkas bli, om inte annat för att lättare kunna bestämma namn. Eller bestämma eller bestämma, det är ju inte säkert att namnet passar när barnet väl är ute men ändå.
Är jag då jungfru Maria?
Läste just en komisk artikel i Expressen. Tydligen ska en 13-årig flicka ha blivit gravid genom att bada i en pool. Det hävdar i alla fall flickans mamma. Flickan har naturligtvis inte varit i kontakt med någon pojke. Jag ser framför mig hur flickan berättar för sin mamma att denne ska bli mormor. "Hur gick det här till?" frågade mamman oroligt (samma fråga som Uffe fick när han berättade för sin mamma att hon ska bli farmor). Flickan säger "Ja, jag har ju inte haft sex så det måste ha varit spermier i poolen på hotellet i Egypten". Yeah right (eller ja, det kan det ju ha funnits men det är nog inte därför hon är gravid....)!
Kylan värmer mig
Jag undrar om det var pyret jag kände av i söndags kväll. Puttade lite på magen för att se om något hände. Kände två små små puffar tillbaka. Det skulle vara coolt om det är pyret som ger sig till känna. Skulle så gärna känna att den lever rövare där inne. Gissar att jag kommer att få ångra det en dag när den faktiskt inte är still en enda sekund. Men det "problemet" får jag ta då... :) Hur "hård" kan man vara mot magen förresten? Har lagt mig på magen ibland för det ska pyret tydligen inte vara jätteförtjust i och då kunna sparka till. Har som sagt puffat i magen flera gånger också. Men jag läste någonstans att om man ska ramla är det tex bättre att landa på magen än på rumpan eftersom magen är ett sådant skydd. Gravida som redan har kids brukar dessutom få en och annan armbåge i magen som jag fattat det.
Ultraljud den 20:e juli i alla fall. Usch vad tiden går långsamt!
Magen vecka 17
Så här ser nu magen ut idag när jag gick in i vecka 17 (16+0). Syns det att jag är gravid eller ser jag bara småfet ut?
Respekt för andra
Förstt ut är vanlig hederlig respekt för andra människor. Det här är ett ämne som berör mig då jag ofta störs av det - nämligen musikmobiler. Vad folk lyssnar på i sina hörlurar struntar jag högaktningsfullt i. På samma sätt som dom ska skita i vad jag lyssnar på i mina hörlurar. Men. Nu för tiden finns dock dessa mobiler som man kan ha massor med musik i. Och som fjortisar (vissa, inte alla) gärna spelar upp högt. När jag sitter på tunnelbannan eller tåget hem från jobbet är jag trött. Inklusive restiden är jag borta minst 13 timmar per dygn. Om inte tåget är försenat och om inte jag behöver gå och handla förstås. Jag orkar i sådana lägen (och sällan annars heller) lyssna på påtvingad musik. Visst, jag kan byta plats men ska jag behöva det (och hjälper det när musiken spelas på hög nivå så hela vagnen hör?)? Jag tycker faktiskt inte det. Detta musikbeteende visar på dålig eller ingen respekt för andra människor. Vill man lyssna på musik finns det praktiska hörlurar att stoppa i öronen så slipper alla andra lyssna. Kan det vara så svårt? Tydligen... Jag har testat varianten att snällt be personer att sänka eller använda hörlurar. Det funkar inte, tro mig.
Hur som helst så vill inte jag att Uffes och mitt barn ska bete sig på det här viset. Jag tycker inte att det är okej. I vår uppfostran ska vi få barnet att lära sig respektera att andra inte alltid vill ta del av vad man själv giilar eller gör. För visst måste det vara någon brist i uppfostran som gjort dessa fjortisar till små egotrippade varelser? Man ska måna om sig själv och se till att man har det bra. Men man ska också tänka på att det finns fler människor i ens omgivning.
Pust och stånk
Det värsta med värmen (tror jag) är att jag har så svårt att äta. Har tappat sju kilo sedan jag fick reda på att jag är gravid. Vikten har vänt men ökar inte med mer än 50-100 gram (borde vara 350-500 gram) i veckan. Kan inte äta varm mat när det är så varmt att kroppen kokar. Jag hoppas verkligen att pyret inte tar skada av det här. Om jag mår dåligt är det en sak men jag vill inte riskera att pyret får något fel eller kanske inte ens överlever. Tror dock att det är liten risk. Barnmorskan pratar ändå om att pyret tar det den behöver. Jag hoppas verkligen att det är så. Men det skulle inte vara fel att få gå på ultraljud snart och se att den lill* frodas och utvecklas som den ska.
Kan man förresten känna på sig vad man bär på? Jag känner mig helt säker på att det är en liten pojk. Uffe tror också att det är en grabb.Troligen kommer vi på ultraljudet att fråga om det går att se vad det är för kön på den. På sätt och vis skulle det vara roligt att leva i ovisshet till i december men samtidigt är vi ju nyfikna på om det är en pojk som vi tror. Det spelar oss dock ingen roll om det är en tjej eller kille bara den mår bra. Åh, jag skulle vilja ha den här nu! Se hur den ser ut, lukta på den, gosa med den. Få lära känna den! :)
