Operationen närmar sig
Nu börjar det verkligen dra ihop sig för operationen. Om en veckan KAN Ivan vara opererad. Annars är det precis på gång. Vi vet ju ännu inte om han får tid på lördag eller söndag. Hoppas verkligen att det blir på lördag. Jag är ego. Jag vill inte behöva åka hem på fredagen och sen tillbaka på lördagskvällen. Jag vill vara kvar direkt. Dessutom. Om vi kommer in på lördag kväll kommer massor med barn att vara opererade och jag vill helst inte se vad som väntar oss. Jag kommer att vara nog blödig ändå när det är Ivans tur. Lilla gubben, han är ju så liten! Och lyckligt ovetande om vad som väntar... Han är ju så glad för det mesta men i helgen kommer det inte att bli några glada toner antar jag.
Samtidigt ska det bli så otroligt skönt att slippa vänta till hösten med det här. Jag hade ju inte varit mindre nervös då heller. Och det gör inte mindre ont för Ivan. Och jag kan inte förklara för honom då heller varför vi måste göra det här. Hoppas på brev från Uppsala imorgon så vi kanske får svar på en del frågor vi har inför operationen (lite om hur det fungerar i Uppsala). Det som vi inte får svar på i brevet måste vi ringa om. Men jag vill inte ringa och fråga om sådant som kanske redan finns på pränt. Jag behöver ju inte ta upp deras tid mer än nödvändigt. Dessutom kanske det dyker upp fler frågor efter att vi läst brevet...
Det jag oroar mig mest för med operationen just nu är maten. Ivan kommer att behöva fasta innan det är dags. Natten till igår och natten till idag har Ivan vaknat rätt tidigt och velat ha mat. Han har fått i sig 150 ml (mycket med Ivanmått). Hur ska han klara sig utan den maten i flera timmar om han måste fasta? Jag vet att jag måste väcka honom för mat innan "tidsgränsen" för när han får äta och inte börjar närma sig. Men Ivan är ju inte den som håller igen om han inte får mat. Han skriker så jag ibland har funderat på om grannarna fem våningar ner också kan höra honom... Jag hoppas att vi får en tid väldigt tidigt på morgonen för då kanske han inte hinner vakna för mat. I veckan sov han faktiskt ända till 9-10 flera morgnar innan han blev hungrig. En sådan dag kan ha få ha operationsdagen...
Det är inte ofta jag längtar efter måndagar men gah vad jag vill ha det där pappret snart... Trodde ju det skulle komma i fredags men icke.
Undrar hur det går för min son. Han vaknade som sagt vid 6 och ville ha mat. Sen började han gnälla för 40 min sedan. Jag gick upp för att börja värma mat (det tar sin tid innan 150 ml blir varmt och han blir ruskigt arg om han måste vänta...). Men det blev tyst igen. Trodde att han skulle vakna igen inom en kvart så jag väntade uppe. Men fortfarande ingenting. Härligt! Jag hade kunnat fortsätta sova. Och frågan är hur länge mjölk kan ligga i vattenbad. Lär ju få göra ny mat när han väl vaknar...
Kommentarer
Trackback
