Ett nytt liv

Ivan somnade så fint runt midnatt två nätter i rad. Vi hoppades att det var någonting han tänkte fortsätta med. Det var det inte. Två nätter i rad har han nu skrikit sig blå. Det verkar inte som att det varit magen. Jag var lite rädd för nya magproblem eftersom jag nu dricker mjölk igen för att se om han reagerar eller inte. Men det verkar inte vara magen som sagt. Ivan sover dock dåligt fortfarande när han sover själv. Vi försöker lära honom att sova i vagnen. Igår sov han ett par timmar fram till 18. Efter det sov han bara ett par korta stunder (ca 10 min) och somnade inte förrän 3.30. Vi tror helt enkelt att han är övertrött. Men varför han då inte vill somna vet jag inte. Han vägrar att stänga sina ögon och sova och ägnar sig istället åt sitt skrikande. Det kallar jag ett silligt beteende.

Annars går det riktigt bra nu. Ivan ligger ofta i sitt gym och tränar. Han äter som en häst och det känns på tyngden. Riktigt bra att han äter upp sig lite inför kommande operation. Han kommer ju med största sannolikhet att tappa i vikt igen då. En granntant såg Ivan för första gången i fredags och kunde inte förstå att han bara är åtta veckor. "Han är ju så STOR!" utbrast hon. Han är inte så stor, han har bara stoppat munnen full av äpplen...

OS har börjat. Om telefonen ringer kan jag inte garantera att vi svarar. Det beror helt på vad som sänds just då. Skratta ni men så är det faktiskt. Både Uffe och jag är sportnördar och ni kan inte ändra på det. Inte ett telefonsamtal heller. Vi kollar på alla grenar vi kan, nu ser jag på reprisen av damernas puckelpist till exempel. I natt kollade jag på short track. Där sades en kille göra en "Bradbury". Så fan heller. Säger man så så vet man inte vad en "Bradbury" är. Så det så.

Jag var och klippte mig igår. Nu ska jag bara fundera på om jag vågar färga håret. Jag har köpt färg men är lite orolig att de starka ämnena går in i kroppen och ut i mjölken. Borde inte vara så men jag vet inte om jag vågar chansa. Frågade min frisör och hon trodde inte att det var någon fara. Tror? Om jag själv är dum och preppar mig full av kemikalier är en sak men Ivan ska inte behöva ta del av det. Kemikalierna kan ju faktiskt framkalla allergiska reaktioner. Det är det inte värt. Då väntar jag tills jag inte längre "ammar".