Vissa dagar borde man inte gå upp....
Den här dagen började med att vi satte oss i bilen för att åka till IKEA. Bilen startade inte på första försöket och vi blev lite misstänksamma. Testade igen och då spann den igång som en katt. Vi tankade och begav oss iväg. Tio minuter hann vi åka innan vi behövde stanna vid ett rödljus. Bilen bakom stannade dock inte utan åkte rätt in i min bil. Krasch. Ingen kom till skada utan vi blev nog mest småchockade lite till mans. Det blev inga jätteskråmor på bilen heller men vi skrev papper och allt sånt för att kunna visa försäkringsbolag.
Vi puttrade vidare till IKEA. Köpte det vi skulle ha och gick nöjda ut till bilen. Då startar inte bilhelvetet. Inte en suck ger den i från sig. Häpp. Bara att knuffa ut den ur rutan och sen knuffa igång den. Lite lite nedför var det precis där och vi lyckades få igång fanskapet. Åker hemåt och tänker att när vi lassar ur sakerna så ger vi fan i att stänga av bilen. Men då kommer nästa problem. Jag låste bakluckan när vi lastat in sakerna eftersom vi skulle i väg med våra vagnar. Hoppade ur bilen när vi kom hem. Låste upp bakluckan. Kastade mig in i bilen igen för att starta innan batteriet (som vi befarade var det trasiga) dog igen. Bilen sa inte ett knyst. Fan. Upp med prylarna och ner igen (eftersom vi stod vid porten). Ringde pappa. Han ville att vi skulle försöka ta oss hem till Ljusterö. Sagt och gjort. Rullade igång bilen igen (svårare denna gång utan nedförsbacke...). Stod med bilen igång vid och på färjan fast man inte får det.
Väl hemma. Pappa kollar bilen. Det är inte batteriet som är problemet. Troligen startmotorn. Suck. Det bra var att han kunde fixa skadorna efter krocken så slipper vi blanda in försäkringsbolag och verkstäder och vara utan bil (det gick tjejen som körde in i oss med på också så vi har fått det godkänt). Så nu har jag lånat brorsans bil för att ta mig till jobbet. Mat fick vi också som tur var. Hade aldrig orkat laga mat efter det här. Vi har varit borta i nio timmar för att åka till IKEA en bit bort. Inte undra på att jag är trött och har ont i ryggen nu...
Vi puttrade vidare till IKEA. Köpte det vi skulle ha och gick nöjda ut till bilen. Då startar inte bilhelvetet. Inte en suck ger den i från sig. Häpp. Bara att knuffa ut den ur rutan och sen knuffa igång den. Lite lite nedför var det precis där och vi lyckades få igång fanskapet. Åker hemåt och tänker att när vi lassar ur sakerna så ger vi fan i att stänga av bilen. Men då kommer nästa problem. Jag låste bakluckan när vi lastat in sakerna eftersom vi skulle i väg med våra vagnar. Hoppade ur bilen när vi kom hem. Låste upp bakluckan. Kastade mig in i bilen igen för att starta innan batteriet (som vi befarade var det trasiga) dog igen. Bilen sa inte ett knyst. Fan. Upp med prylarna och ner igen (eftersom vi stod vid porten). Ringde pappa. Han ville att vi skulle försöka ta oss hem till Ljusterö. Sagt och gjort. Rullade igång bilen igen (svårare denna gång utan nedförsbacke...). Stod med bilen igång vid och på färjan fast man inte får det.
Väl hemma. Pappa kollar bilen. Det är inte batteriet som är problemet. Troligen startmotorn. Suck. Det bra var att han kunde fixa skadorna efter krocken så slipper vi blanda in försäkringsbolag och verkstäder och vara utan bil (det gick tjejen som körde in i oss med på också så vi har fått det godkänt). Så nu har jag lånat brorsans bil för att ta mig till jobbet. Mat fick vi också som tur var. Hade aldrig orkat laga mat efter det här. Vi har varit borta i nio timmar för att åka till IKEA en bit bort. Inte undra på att jag är trött och har ont i ryggen nu...
Kommentarer
Trackback
