Reducering av tid - ökad kraft?

Pust, nu börjar magen att ”ta emot”. Börjar känna mig otymplig och tung. Skulle till exempel hänga lite tvätt idag och när jag böjde mig ner ville magen inte riktigt samarbeta. Den blev direkt spänd och jag fick sammandragningar. Dags att trappa ner lite kanske.

 

Ett steg i rätt riktning för det är att jag fått beviljat att gå ner i arbetstid. Min barnmorska föreslog redan för länge sen att jag skulle ta ut en föräldradag i veckan. Har funderat på det och haft det i bakhuvudet. Sist jag träffade barnmorskan tyckte hon att jag skulle börja plocka ut lediga dagar från och med nästa vecka. Jag kände att det inte var en dum idé eftersom jag är så pass trött hela tiden. Barnmorskan menade att onsdagar är en bra dag för då jobbar jag två dagar, ledig en, jobba två, ledig två. Sagt och gjort, pratade med lokala chefen igår. Hon skulle kolla med chefen på högre ort. Han godkände förslaget så i dag fick jag klartecken. Min första lediga onsdag är nästa vecka. Det är tråkigt att behöva plocka ut dagar redan nu men samtidigt är det för att Ivan och jag ska må bättre. I och med det här kan jag gå och simma till exempel och det kommer hjälpa min rygg.

 

Min rygg ja. Har ett träningsprogram som jag ska köra. I går gjorde det dock så ont att jag inte kom upp från golvet av egen kraft. Knappt med hjälp av Uffe heller för den delen. Kändes som att hela nedre delen av ryggen bara krampade. Tror inte att det är tillräckligt illa för att bli sjukskriven dock, mår ju rätt bra emellanåt. I morgon ska jag dock till sjukgymnasten igen. Ska dels gå igenom träningsprogrammet och dels testa tens-maskinen igen.

 

Ivan då? Han lever om där inne. Nästan hela tiden känner jag en spark eller en knuff. Han är väldigt bestämd av sig och gör jag något som han inte gillar så talar han om det. Så pass mycket att jag tror att han ska sparka sig ut… Men det är härligt att känna att han lever och mår bra så jag klagar inte. Han har börjat få hicka också. Eller det kanske han har haft länge men nu känner jag av så fort han börjar hicka. Små lätta regelbundna puffar. Ibland går det över på ett par minuter, ibland håller han på hur länge som helst. Det är helt otroligt att det är en liten människa i magen. Uffes bror kallade dock Ivan för en alien för ett par veckor sen. Hrmpf.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0