Ett nytt liv

Min kollega tyckte att hon var rolig häromdagen när hon sa "hej tjockis" när jag kom in i köket. Jag vet ju vad tjockheten beror på och jag tog inte speciellt illa vid mig så. Men någon sa en gång till mig att om någon klankar på figuren kan man säga "jag är gravid, vad har du att skylla på?". Så det gjorde jag med glimten i ögat. Kollegan blev då tjurig och menade att man har rätt att säga så till gravida. Säger vem? Vad är det som gör att det är okej att kalla mig tjock bara för att jag är gravid? Och varför har min mage blivit allmän egendom? Jag går inte runt och klappar okända människor på magen så varför ska dom klappa på min? Nåja, ska inte snöa in på det här nu. Jag bara undrar varför man som gravid måste stå ut med saker som "vanliga" människor slipper.

I dag har vi varit och handlat. Har köpt en litet paket blöjor, ett par förpackningar mjölkersättning (i fall jag inte klarar av att pumpa), lakan, täcke, kudde, badprylar, en skallra och en leksak som mjauar bland annat. Har också beställt specialflaskorna vi behöver för att mata lillen. Det här innebär att min "att-göra-lista" är lite kortare. Fixar jag bara ett bra ställe att förvara Ivans kläder också så är alla större saker klara och kvar är saker som att packa bb-väska och skriva förlossningsbrev. Vi börjar bli redo för vår lille pojk :)

Jag är med i ett forum och pratar mycket med andra tjejer som ska ha barn ungefär samtidigt som mig. Skrev om mina senaste "krämpor" i en tråd i dag. Det visade sig att flera andra känner samma saker. Jag trodde att det hade med foglossning att göra men de andra tror att det är för att barnet är på väg neråt. Känningarna består i att jag har som träningsvärk i ljumskar och på insidan av låren. Vaknar på nätterna av att det hugger till i ljumskarna. Han är väldigt lugn i dag också vilket tydligen också ska vara ett tecken på att det är på gång. Jag vet inte vad jag ska tro. Allt kan ju inte vara tecken heller. Skulle visserligen vara skönt om han är på väg för jag vill inte vänta så länge till men samtidigt skulle det vara kul för Uffe att komma iväg på sin miniresa om 1 1/2 vecka. Kan man inte få Ivan att skicka ett sms där han berättar när han tänker komma så vi vet? ;)

Vecka 36 imorgon i alla fall. Tiden går ohyggligt fort! Har bara 12 arbetsdagar kvar nu även om barnmorskan tycker att jag ska sluta ännu lite tidigare. Det skulle jag nog ha förvarnat om lite tidigare på jobbet i så fall.... Dessutom skulle jag bli tokig av att bara gå hemma och vänta.