Tiden går så snabbt...
Uffe och jag pratade om det papperslösa samhället idag. Jag hade fått ett e-recept skickat till apoteket. Jag gick och hämtade ut vad jag skulle ha och fick då ett receptpapper. Trodde först att jag kunde hämta ut en gång till på receptet och tänkte inte mer på det. Idag hittade jag receptet igen och såg då att det bara fick tas ut från det en enda gång. Varför skrev då apoteket ut pappret och skickade det med mig? Då hade dom ju inte behövt skicka det som e-recept från början heller...
Ivan då? Han somnade faktiskt redan klockan 3 natten till i dag! Riktigt skönt. Det borde betyda att han är på väg åt rätt håll. Han sover faktiskt längre perioder helt plötsligt också. Hoppas verkligen att det håller i sig för då kan jag vila på dagarna om jag fått sova för dåligt på natten. Jag har varit riktigt pigg i helgen faktiskt!
Annars skrattar Ivan mycket nu. Speciellt åt katterna på väggen i badruummet. Han pratar alltid med dom när vi byter på honom. Dom verkar svara också eftersom han skiner som en sol och tokskrattar. Gullunge :) Han är smågrinig ibland men bara korta perioder och oftast när han är övertrött. Det är ändå lätt att hantera när det är så korta perioder och inte i timtal som för några veckor sen.
Vår lillpojk har redan blivit stor dock. Idag har jag plockat undan de två minsta storlekarna kläder. Det känns skönt att han är lite större samtidigt som det lite vemodigt att allt går så fort. Jag passar på att gosa mycket med honom nu för jag lär väl inte få pussa och krama honom hur jag vill när han blir äldre gissar jag ;) Han har blivit riktigt stark i nacken och håller nu huvudet helt själv. Jag kunde också dra upp honom från liggande till sittande ställning här i kväll. När börjar småbarn sitta upp? Känns som att det borde dröja ett tag men med tanke på hur fort tiden går sitter han väl redan imorgon ;)
Sport som sport?
Idag har Ivan och jag varit på utflykt till KS. Vi skulle kolla upp gomplattan och se om den gett något resultat. Jag var osäker på det för jag tycker att spalten sett så bred ut så vissa bilder. Tandläkaren konstaterade dock att det blivit stor skillnad och att vi nu skulle ta nästa steg. Vi ska nu tejpa från ena sidan till den andra och dra de två delarna mot varandra. Det är inte lätt att få till tejpningen dock. I en pytteliten gummisnodd ska man få fast tre tejpbiter och sedan ska hela den delen fästas på kinderna. Jag fick dock tips från min kompis att man kan tejpa från sida till sida direkt utan att använda gummisnodden. Känns lättare. Lite jobbigt att man helst ska vara tre personer för att lyckas tejpa en liten pojke.
Jag passade också på att fråga hur det såg ut med operationen, när det kan tänkas bli dags. Det har ju hetat att den ska göras någongång i april-maj (när barnet är tre till fem månader). Idag pratade tandläkaren om att det var vanligast att operationen sker när barnet är sex månader. Känns sådär. Det var sååååå lång kö dessutom. Ja, men ställ ungen i kö då! Dom har ju vetat i mer än ett halvår (sen juli) att han är ett spaltbarn! Får nog ringa och tjata lite på koordinatorn imorgon för så här vill jag inte ha det.
Jag har tidigare skrivit om att Ivan inte verkat ett dugg intresserad av OS. Han har inte sett ett dugg imponerad ut när Sverige tagit guld. Han har sovit sig igenom vissa tävlingar. Idag fastnade han dock framför TV:n i säkert 30 minuter medan vi gjorde mat och åt. Vad som var på TV:n? Se själva. I och med detta har curlingen dubblat antalet fans ;) Nu sitter han i sittern igen och nu har han fokus på damhockey. Bör jag bli orolig för honom? :S Å andra sidan skrattar han åt damhockeyn så det kanske är ett sundhetstecken. Aj fan, så där får man inte skriva för då kan man bli DO-anmäld. Damhockey är nog den mest intressanta sporten jag vet när jag tänker efter!
I övrigt har ingenting hänt. Det har varit kallt ute och jag har vägrat att gå ut med Ivan. Vi har därmed bara suttit i soffan och gosat.
Blir snart tokig
Jag är dock ingen nattmänniska. Har aldrig varit och kommer aldrig att bli. Kanske får jag se till att ha emot den där psykologhjälpen och se hur jag ska tänka för att orka igenom nätterna. Jag blir rätt frustrerad när han inte somnar trots att han är trött. Igår somnade han den här tiden (4.20) men innan jag vågade lägga honom (han vaknar direkt om man inte låter honom somna ordentligt) hade pumpat, diskat undan efter pumpandet och kommit i säng var klockan 5. Nu sov han visserligen rätt länge sen men ändå. Han verkar acceptera vagnen mer och mer och sover i den längre och längre vilket alltid är något.
Jag undrar när jag får sova i natt. Han var så orolig och sprattlade så pass att jag la honom i vagnen. Han var på väg att somna vid 3.30 men så började magen att bråka och han pressade ut en hel del luft. Det känns som att han är vaken längre och längre på nätterna. Från början somnade han vid tvåtiden. Sen har det sakta men säkert blivit senare och senare. Till hösten kanske han har somnar så sent att han somnar i rätt tid. Om ni förstår hur jag menar. Jag förstår att mina sömnproblem är lagom kul att läsa om men det här är ett stort problem för mig.
Jag vill orka vara en bra mamma. Jag vill orka göra saker på dagarna. Som det är nu orkar jag inte med varken det ena eller det andra. Hade bjudit hit en tjej och hennes pojk förra veckan men fick ställa in för jag orkade helt enkelt inte ta emot besök. Men att vara låst i soffan 24 timmar om dygnet pallar jag inte (jag blir rastlös, uttråkad, får ont i ryggen och så vidare). Så jag vet inte vad jag ska göra och hur länge jag orkar.
Nähä, jag hoppades på att Ivan skulle somna i vagnen. Det har han inte gjort. Han ligger och sprattlar, jollrar och smackar med gomplattan. Så än på någon timme lär jag inte få sova. Klockan 5 är rekordet för hans uppesittande hittills. Dags för ett nytt rekord? *suck*
Framstegen blir fler och fler
Idag fyller lillen två månader. Imorgon blir han nio veckor. Snacka om att tiden går. Jag ångrar inte en sekund att vi skaffade honom, han är en underbar liten pojke (även om han är en sill ibland…)! Imorse visade han sig från sin bästa sida. Han har tidigare dragit på munnen nu och då. Idag kom det verkliga leendet. Vi satt och pratade när han ätit och helt plötsligt skiner hela hans ansikte upp. Jäklar vad söt han är :) Efter det har det kommit flera sådana leenden.
Ivan har nu också upptäckt sin hand på riktigt. Det går verkligen framåt i utvecklingen… :) Kanske börjar han också förstå det här med sport. Natten till lördag satt han och farfar och kollade på ishockey. Eller ja, Ivan sov i farfars knä. När Finland fick en spelare utvisad vaknade Ivan och skrek av ilska. Sen somnade han igen. Idag när vi såg på skidskyttet konstaterade Uffe att Björndalen missat två varpå Ivan skrattade gott. Dock förstod han inte uppståndelsen igår när vi fick både guld och brons i dubbeljakten. Men vi tar en bit i taget.
Vi har alltså varit hos mina svärföräldrar i helgen. Dom har hjälpt oss både dag- och nattid med avlastning. Skönt att få sova lite. Känner mig inte utvilad på något sätt men mycket, mycket piggare än tidigare. Ivan har hållit sig vaken till fem båda nätterna. Idag sov han dock till 11.30! En sådan sömnperiod skulle jag vilja se men då på natten. Mellan 23 och midnatt någonting skulle han kunna få somna. Sova 6-7 timmar, äta lite och sen sova ett par timmar till. Det låter väl som en bra natt? Vi får se hur han börjar sova. Det sköna är ändå att han för det mesta är rätt lugn på nätterna nu och i alla fall inte skriker. Jag har lättare att slappna av och sitta och mysa istället för att vara spänd och stressad. Det blir ju inte bättre av det…
Måste kommentera snön också. Det har snöat hela helgen. När vi kom hem ikväll körde jag fram till dörren och lastade ur Uffe, Ivan och en massa pryttlar. Körde sen upp för att parkera. På min plats låg 50 cm snö… Det var bara att börja skotta. Som tur var var det lössnö så det var inte tungt men jag hade hoppats på att snöröjarna skulle ha hunnit putsa parkeringen innan vi kom hem. Nu gäller det att hålla koll för jag måste ha bilen när vi ska till KS. Jag kommer nu inte in på passagerarsidan utan måste ta in Ivan genom min sida. Det får inte bli så att jag inte kommer in där heller för då vet jag inte hur vi ska göra när vi ska i väg. Vill inte åka kommunalt…
Nu blev jag trött. Kanske ska göra mig i ordning för sängen. Ivan har varit extra gosig och vill gärna ligga på bröstet och mysa. Om han sover så men inte i sängen tänker jag pallra upp kuddar och testa ha honom sovande på bröstet igen. Är ändå lättare så än att sitta i soffan hela natten. Min rygg tar stryk av det och i sängen kan jag lägga mig mitt i så att det inte gör något om Ivan skulle ramla ner. Då kan jag i alla fall kanske småsova lite. Sverige-Finland imorgon i hockey också så Uffe har redan flaggat för att han kan ta Ivan imorgon bitti.
Nä, nu får det vara nog för idag. Blev ett väldigt långt inlägg ändå…
Deppigt värre...
Måste publicera en bild på vår sötnos också. Tur för honom att han är så söt ;)
Han skrattar för fullt nu. Eller ja, just nu går alarmet och han är skitarg men när han är belåten... I natt var han inte belåten alls. Inte jag heller. Till slut fick jag väcka Uffe och han fick ta över, jag orkade helt enkelt inte mer. Ivan sov faktiskt 4.5 timme sen. Och idag har han sovit en timme i två omgångar. Kanske är det ersättningen som gör skillnaden. BVC-tanten menade att det inte gör det. Det mättar inte mer. Men "alla" andra säger att det funkar med deras barn.
Nu ska jag göra mat. Jag är hungrig. Man blir inte mätt på Rollo-kolor...
Midnatt råder, tyst det är i huset...
Ivan har nu varit vaken sen före 16. Läser en bok om barns utveckling och tydligen är det här en fas som ska gås igenom... Intressant att veta lite vad han går igenom. Hjälper mig att bemöta Ivan på ett bra sätt.
Min rygg värker. Har inte fått lämna soffan på hela dagen. Ivan sover max 30 min i taget och vill äta hela tiden. Det tar på krafterna. Speciellt när jag inte får sova på nätterna heller... Jag är en sån som behöver mycket sömn dessutom, därav mitt tjat hela tiden.
Nä, det är jobbigt att skriva med bara en hand så nu slutar jag med det. Håll tummarna för att pojken snart somnar. Jag är rädd att han håller ut ett par timmar till. Det kommer inte min rygg att palla. :(
Ivans första OS-guld!
Charlotte Kalla tog för någon timme sedan OS-guld! Uffe och jag fick hålla oss lite lugna och inte skrika som vi brukar. Ivan var ju ändå uppe och satt i knät... Det oroväckande är att Ivan verkade skita totalt i att Sverige fick ett guld. Jag hoppas verkligen att det inte håller i sig! Han verkade mycket hellre vilja ha mat. Konstig unge det där ;)
I natt var Ivan vaken till 3. Det gjorde att vi kunde följa puckelpisten. Det gick ju inte så bra där men det är ändå en rolig sport att kolla på. Helt otroligt vilka farter åkarna kommer upp i och så tricka på det! Nåja, Ivan var det. Idag har han varit lite smågnällig. Ingenting har varit riktigt bra. Ingenting har å andra sida varit riktigt dåligt heller.
Jag är nog en bitter människa. Vi fick reklam i brevlådan idag. Har en stor och tydlig skylt på dörren där jag avsäger mig reklam. Det är inte första gången dessa två företagen skiter i min skylt och helt sonika mailade jag och frågade varför dom inte kan respektera min önskan och att jag inte skulle kontakta deras företag om jag skulle behöva nya skåpluckor eller persienner. Ja jag vet, fånigt som fan men jag har satt upp den där skylten av en anledning. Jag är dessutom nyfiken på att se vad dom svarar...
Snart är det dags för skidåkning igen. Hoppas att det blir fler svenska medaljer (Anna Haag borde ha fått en medalj i damloppet för övrigt. Smigun och doping-Marit borde inte fått vara med på pallen). Heja Sverige!
Två steg fram och ett tillbaka...
Annars går det riktigt bra nu. Ivan ligger ofta i sitt gym och tränar. Han äter som en häst och det känns på tyngden. Riktigt bra att han äter upp sig lite inför kommande operation. Han kommer ju med största sannolikhet att tappa i vikt igen då. En granntant såg Ivan för första gången i fredags och kunde inte förstå att han bara är åtta veckor. "Han är ju så STOR!" utbrast hon. Han är inte så stor, han har bara stoppat munnen full av äpplen...
OS har börjat. Om telefonen ringer kan jag inte garantera att vi svarar. Det beror helt på vad som sänds just då. Skratta ni men så är det faktiskt. Både Uffe och jag är sportnördar och ni kan inte ändra på det. Inte ett telefonsamtal heller. Vi kollar på alla grenar vi kan, nu ser jag på reprisen av damernas puckelpist till exempel. I natt kollade jag på short track. Där sades en kille göra en "Bradbury". Så fan heller. Säger man så så vet man inte vad en "Bradbury" är. Så det så.
Jag var och klippte mig igår. Nu ska jag bara fundera på om jag vågar färga håret. Jag har köpt färg men är lite orolig att de starka ämnena går in i kroppen och ut i mjölken. Borde inte vara så men jag vet inte om jag vågar chansa. Frågade min frisör och hon trodde inte att det var någon fara. Tror? Om jag själv är dum och preppar mig full av kemikalier är en sak men Ivan ska inte behöva ta del av det. Kemikalierna kan ju faktiskt framkalla allergiska reaktioner. Det är det inte värt. Då väntar jag tills jag inte längre "ammar".
Dags för planering
Ikväll börjar OS så nu är det dags att planera sin tid noga ;) Nu kommer det att finnas nåt på TV om Ivan tänker hålla igång på natten i alla fall :)
Nu hör jag att det "pratas" inne i sovrummet. Ivan är vaken igen alltså... Men, han har sovit i 45 min i barnvagnen! Jag har hunnit pumpa mjölk, diska undan flaskor och pumpprylar, göra och äta frukost och dessutom plocka upp ur diskmaskinen och starta en ny laddning. För att inte tala om att skriva blogginlägg ;) Men det är bäst att jag hämtar min son innan alarmet går. Dags att plocka fram babygymmet och leka lite :)
Jobbig natt blev lyckad dag
På BVC ville dom att jag skulle testa utan mjölk ett par dagar till. Sen ska jag stoppa i mig massor med mjölkprodukter för att se om det blir någon skillnad. Jag hoppas att det är luft i magen som är problemet och inte mjölken. Vi är extra noga med att rapa honom så ofta som det bara går. Annars hade Ivan inte växt på längden men däremot på bredden. Väger nu 4590 gram. Inte konstigt att det börjar bli tyngre att bära :) Har också fått namnet på en mjölkfri ersättning. Den ska vi testa om mjölken inte räcker till. Jag tänker nog testa den på kvällarna för att återigen testa om han kan sova bättre på ersättning.
Efter att ha varit på BVC somnade faktiskt Ivan i vagnen trots att han var vaken när jag la ner honom (funkar aldrig annars). Vi gick i centrum och handlade mat och var på apoteket. Sen passade jag på att gå på en promenad för att få röra på mig och för att få honom att sova en liten stund till. Åker vi bil eller är ute med vagnen vaknar han alltid direkt när vi kommer hem. Så även idag. Sen ville han sova mer men så fort jag la ner honom i sängen vaknade han. Även när jag försöka ligga och mysa med honom i Uffes och min säng. Till slut testade jag barnvagnen igen och det gav resultat! Han sov i två timmar, åt lite och somnade sedan i babysittern! Det har resulterat i en mycket glad och pigg liten pojke och en glad mamma. :) Förhoppningen är nu att han somnar bra i natt. Annars får vi testa med barnvagnen igen. Konstigt hur saker som inte fungerat förr helt plötsligt kan fungera. Jag hoppas att det här håller i sig. :)
Tillägg: Johanna, vad har ni för rutiner för Meja?
Tillägg 2: Ivan har gjort succé idag igen. Räknade till nio personer som stoppade mig på BVC och centrum och kommenterade hur söt Ivan är. En kille på mataffären (en anställd till och med) undrade varför Ivan hade så konstig näsa. En av våra grannar (som inte ens märkt att jag varit gravid) undrade varför han blödde näsblod (var plattan som satt i). Fick flera kommentarer om hur bra man kan fixa sånt här nu för tiden. En tjej på BVC sa det säkert fyra gånger. Vet inte om det var mig eller sig själv hon försökte övertyga.... En kommenterade att jag också har spalt och att "det syns ju ingenting". Tydligen syns det eftersom hon såg och kommenterade det ;)
Vem ger upp först?
Ivan har varit vaken sen 17. Eller ja, han har sovit 10-15 min vid 5-6 tillfällen. Varje gång han hamnat i sängen vaknar han till. Han är så fruktansvärt trött men kommer ändå inte till ro. Ibland verkar det vara rapar som behöver komma upp. Det enda som riktigt hjälper är när han får sitta på knät och hoppa. Jag orkar inte göra det längre. Jag orkar inte gå runt med honom eftersom ryggen skriker (det gör den visserligen när jag sitter ner också men ändå). Jag är så trött att jag snart ramlar ur soffan. Var Uffe är? Han sover och ska så få göra. Han ska upp och jobba imorgon och behöver få sin sömn. Ivan sover också nu men kommer vakna om jag lägger honom (sist räckte det med att jag reste mig så vaknade han). Testade att lägga honom igen nu och direkt vaknade han. Vad fan ska jag göra? Hur ska jag orka? :( Och hur orkar Ivan? Frågan är, vem ger upp först och däckar?
Lugn och bra helg
Antingen är min mamma grym på att trolla bort magknip eller så mår Ivan alltså mycket bättre i magen. Han har haft lite knip i magen även i helgen men det har inte alls varit som tidigare. Jag är lite rädd att det är mjölken som varit problemet. Det är ju visserligen skönt att veta vad det är i så fall men det skulle vara jobbigt om han inte tål mjölk. Det har gått oväntat bra för mig att vara utan mjölken men det är rätt tufft att hitta på rolig mat där det inte finns någon mjölk alls i. Det gäller ju att det blir lite variation i kosten... Hur som helst så är jag glad att Ivan verkar må bättre! På onsdag ska jag till BVC och till barnläkaren igen. Gissar att jag då får rådet att testa mjölk ett par dagar igen och se om problemen kommer tillbaka eller inte.
Min rygg mår inte bra. Jag har burit runt Ivan så mycket att ryggen tagit stryk. Mamma kollade med massören hemma om hon har öppet på lördagar. Det hade hon inte men hon har skaffat nya lokaler och skulle ändå dit och fixa lite så då kunde hon ta emot mig på samma gång. Jag fick en rejäl genomgång av ryggen (både ländryggen och nacke/skulderblad) och armarna. Det var välbehövligt skulle man kunna säga... Idag har jag dock ont igen men det är troligen bara träningsvärk (man får ju det av massage).
Jag är rätt mosig nu också. Har varit ute och åkt skidor både igår och idag. Jag har inte orkat mer än 4.5 km per dag men det är alltid något! Min form existerar inte och jag skulle verkligen behöva komma igång lite igen. Nu är barnvagnen dock lagad och jag kan i alla fall gå ut och gå med Ivan på dagarna. Kanon!
Trots att jag sovit länge i natt börjar jag nu bli riktigt trött. Ivan är vaken och har varit det i 1.5 timme. Förhoppningsvis somnar han om en timme eller så och sover så som han gjorde i natt. Det skulle göra mig mycket nöjd och glad.
Sist men inte minst! Ivan har börjat le! Vilket otroligt sött litet (nja, stort är det ju eftersom läppen gör att leendet blir mycket bredare) leende pojken har :)
Låååång natt
I natt var Ivan alltså uppe till 3 igen. Dock var han betydligt lugnare än han varit förr. Han satt och pratade och tittade sig omkring. Hade en riktigt jobbig period i 30-45 minuter runt 2-tiden men det var allt. Skönt om magen skulle kunna fortsätta så. 45 min är ju rätt lindrigt om man jämför med hur det varit...Undrar om det är mjölken eller om det är bättre ändå...
Malin: Så där gosigt har vi det här hemma... Vi får försöka styra upp nåt om det går!
Nu är det slutsovit tydligen...
Hur mår du? Halv tre!
Jag är kluven till om vi ska skaffa hörapparat eller inte. Man måste göra avtryck av örat och åka på en massa kontroller som kan vara jobbiga för Ivan. Däremot vet jag själv vilka problem jag har haft med talet och vill inte att Ivan ska få samma problem. Det som kan hända är att han utvecklar sitt språk (så som jag gjorde) och fastnar i det. I mitt fall upplevde jag det som att lära sig att cykla med tre hjul. När jag sedan var 15 år och gjorde en talförbättrande operation skulle jag helt plötsligt lära mig att cykla med bara två hjul. Det var som att lära sig prata igen. Mitt tal är inte helt okej ännu och jag vill inte att Ivan ska ha det så. Jag vill ge honom bra förutsättningar till ett bra tal. Jag vill att han ska kunna göra sig förstådd. Det kunde jag fortfarande inte när jag gick på gymnasiet... Vi ska fundera vidare och se om vi ska ha hörapparaten eller inte. Jag är just nu för men vill skaffa mig lite mer info först.
Jag hade fått en paketavi när vi kom hem från KS. Jag hade beställt ett paket men det här skulle väga 3.1 kilo och så tunga är inte handkontroller till ett tv-spel. Det visade sig att det var ett paket från Tyskland. Det innehöll bland annat kläder och glas... Väldigt oväntat och kul :) Uffe och jag funderade på vad det kunde vara och Uffe sa att jag inte fick öppna om paketet tickade...
Jag har fått förfrågan om bilder på Ivan. Jag är skeptisk till att lägga ut för mycket bilder men här kommer i alla fall tre stycken.
Ivan med sin mamma:
Ivan med sin gomplatta (och tejpad):
Mammas lilla sötnos utan platta och annat tjafs...
Jag får inte dricka mjölk, Ivan dricker grädde
På BVC fick jag också den första nyfikna frågan om Ivan. Varför han har plåster i ansiktet och varför det är ett hål vid näsan. Försökte förklara. Den flickan och två småtjejer till var helt lyriska över den lilla bebisen och ville klappa. En mamma tittade på honom och utbrast "vilken otroligt fin kille! Nu blev jag sugen på att skaffa ett till barn". Ivan charmar alla!
Trött. Ska passa på att sova nu medan Uffe är uppe. Håller Ivan igång samma tider som i går börjar det snart och jag måste byta av Uffe så småningom. Hoppas dock på att det börjar avta med skrikandet snart. Lille gubben, jag vill inte att han ska ha ont hela tiden...
Dra ner ännu mer?
Ivan är idag sex veckor gammal. Från och med då ska man kunna lära barn rutiner. Imorgon ska jag till bvc och ska då fråga hur man ska göra för att styra in Ivan mot bättre dygnsrytm till exempel. Min kompis säger nu dock att det är två-tre månader som gäller och inte sex veckor. Det blir till att fråga helt enkelt.
Ivan är väldigt orolig och skriker till och från nu så jag bör gå och sova så att jag kan byta av Uffe i fall att Ivan tänker hålla igång till 3 i natt också. Lille Ivan, varför måste han ha det så här? Räcker det inte med all tejp och sånt han måste ha i ansiktet?
